På sju matcher har den färöiske talangen Elias Ellefsen Á Skipagøtu redan gjort sig ett namn i Handbollsligan. Inför julmötet med IFK Kristianstad berättar mittnian bland om sin moderklubb H71 och knäskadan som han brottas med.
– Jag har haft samma problem i tre år nu, säger Skipagøtu.
IK SÄVEHOF–IFK KRISTIANSTAD
LÖRDAG 26 DECEMBER 15.30
SÄNDS PÅ CMORE
Det höjdes på en del ögonbryn när färingen Elias Ellefsen Á Skipagøtu värvades till Sävehof för knappt ett år sedan. Efter finalsegern med sitt Färöarna i U17-turneringen European Open sommaren 2019 var det många klubbar som jagade Skipagøtus namnteckning.
– Det var en del anbud och klubbar som var intresserade. Men jag tyckte Sävehof var det bästa valet. Det var en av de första klubbarna som hörde av sig. Sen visste jag att Michael Apelgren är en bra tränare. Efter mitt besök i Partille behövde jag inte åka till andra klubbar, berättar Skipagøtu själv.
I somras gjorde Skipagøtu flytten från lilla Hoyvik till jämförelsevis stora Partille. Debuten i den gulsvarta tröjan kom i november borta mot Alingsås HK.
– Det var jättecoolt. Jag väntade i ett halvår på den matchen, berättar Skipagøtu som hämmas av en knäskada sedan tre år tillbaka. Såpass mycket att han måste sitta på en träningscykel när han är på bänken.
– Ja, det är mina knän. Jag måste hålla dem varma under matcherna.
Kan du berätta lite om din första tid i Sävehof?
– I början var det väldigt tråkigt då jag inte kunde spela de första fyra månaderna typ. Då fick jag mest vara med på sidan av plan. Nu kan jag spela i tio minuter per match ungefär.
Vad är det med dina knän som stör dig?
– Hopparknä tror jag det heter på svenska. Jag har haft det i tre år nu. Jag fick det efter en tids överbelastning.
På Färöarna började Skipagøtu spela handboll vid åtta års ålder. Moderklubben är H71 från Hoyvik, en liten by utanför Torshamn. När han fyllde 16 flyttade han till danska Skanderborg. Men redan efter en säsong var han tillbaka på Färöarna för spel med H71:s A-lag.
– H71 är en bra klubb. Det finns många människor som tar hand om föreningen och hjälper till frivilligt. Under min barndomstid i klubben hade vi tur med bra tränare. Det skulle jag säga är den största orsaken till varför vi är många i ungdomslandslagen. Jag tror tolv av 16 spelare i vårt U-landslag är från H71, berättar Skipagøtu som fortsätter:
– Vi kunde alltid gå till hallen och spela. Även när den var stängd kunde vi fråga människorna som hade nycklarna.
Hur många handbollsklubbar finns det på Färöarna?
– Sju i herrligan och sju i damligan. Sen några mer på ungdomsnivå.
Hur utvecklas man som ungdomsspelare i en sådan liten miljö?
– Vi har tävlat några gånger i Partille Cup. Jag vet att H71 åker dit vartannat år. Sen spelade vi Lundaspelen något år. Men annars spelar man bara på Färöarna. Vi hade bra konkurrens fram tills vi var tio år. Sen så blev vi för bra.
Senast i Handbollsligan tog IK Sävehof två viktiga poäng mot HK Varberg. De gulsvarta stod för en betydligt bättre prestation än när de spelade oavgjort med Varberg helgen innan.
– Jag tycker vi är ett bättre lag än Varberg. I den första matchen gjorde vi inte det vi skulle.
Ni avslutade matchen mot Varberg med ett väldigt ungt lag på pappret. Umgås du mycket med de yngre grabbarna i laget?
– Ja, jag är ju en av dem. Vi hittar på lika olika saker. Vi lagar ofta mat tillsammans då vi bor i lägenheter.
Har du hunnit bjuda på någon färöisk specialitet?
– Nej, inte ännu. Men på nyår har jag tänkt servera dem valkött. Vi får se om de gillar det, skrattar Skipagøtu.
I vilken ålder börjar man äta valkött på Färöarna?
– När man börjar gilla det. För mig tog det tid men nu är det helt okej.
På annandag jul gästas IK Sävehof av IFK Kristianstad. Enligt Skipagøtu blir det en tuff och oviss match.
– Det är 50/50 skulle jag säga. Kristianstad är ett bra lag förstås. Men det är vi med. Jag har hört att de inte har varit lika bra som de kan vara. Men nu har de fått ny tränare och kommer säkert med god geist. Jag tror det blir en bra match, avslutar Skipagøtu.
OLOF THYRELIUS ERICSON
IK Sävehofs interna assistliga
1. Jonathan Edvardsson, 59
2. Rune Schröder, 43
3. Emil Berlin, 27
4. Sebastian Karlsson, 23
5. Elias Ellefsen Á Skipagøtu, 15
Foto: Bildbyrån