Efter storspel i kvartsfinalen, i enda laget som tog sig vidare med 3-0 matcher, känner sig Marcus Holmén stark inför semifinalen.

– Sävehof är på uppgång, men vi har ett mentalt övertag, tycker IFK Skövdes 25-årige målvaktsbjässe.

IFK SKÖVDE–IK SÄVEHOF
FREDAG 26 APRIL 19.00
SÄNDS ÄVEN PÅ SPORTKANALEN & C MORE

Marcus Holmén pekar på två saker:

1) Av 18 hemmamatcher i grundserien/slutspelet denna säsongen har Skövde vunnit 17.

2) I tre möten mot Sävehof säsongen 2018/19 har IFK har vunnit samtliga tre.

– Allting är förvisso historia och i praktiken ingenting värt i nuläget,  eftersom varje match i semifinalen står 0–0 när vi börjar, men hellre en positiv trend att luta sig mot än en negativ.

“Holma” tänker handboll, i stort sett dag som natt. När han inte tränar  och spelar med IFK Skövde har 25-åringen två jobb kopplat till handbollen.

– Dels som målvaktsinstruktör på handbollsgymnasiet tillsammans med Magnus Frisk och Peter Johansson. Dessutom hos Västergötlands Handbollförbund där jag arbetar med spelar- och tränarutbildning.

Ni kommer till spel i första semifinalen efter ett 22 dagar långt matchuppehåll efter 3-0 i kvartsfinalserien mot Lugi?

– Vet tyvärr inte effekten av detta. Bara att vi försökt gilla läget och lagt upp ett program som vi tror ska passa oss för att vara optimalt förberedda.

Hur har detta sett ut?

– I praktiken en fjärde försäsong. Vi hamnade i ingenmansland via vår tiondeplats i mars i fjol. Därefter väntade mycket fysträning fram till midsommar. Sedan tuff träning, avdelning två, i juli och augusti. Nytt uppehåll under VM i januari och nu åter tre veckors väntan på semifinalerna.

Hur tränar man smartast mellan 4 och 26 april under en pågående guldjakt?

– Mycket fys och allmän träning. Vi har spelat två internmatcher, så matchliknande som möjligt. Med lag i vita respektive blå tröjor och skilda omklädningsrum. Eftersom övriga kvartsfinaler drog ut på tiden har vi inte kunnat fokusera på motståndare förrän i måndags kväll. Men nu är vi på tårna för att spöa Sävehof.

Vad väntar er?

– Ett lag på uppgång  som slagit ut serietvåan HK Malmö med bland annat två segrar på bortaplan. Ett lag med tradition och stark meritlista som inte döljer att man satsar på 7–6-spel i anfallet. Vi tar detta vidare med en hel del videoanalys de sista dygnen.

Vem fruktar du mest hos Sävehof?

– De har flera bra skyttar från nio meter. Fast Sebastian Karlsson på deras högerkant anser jag som lurigast av allihop.

Kan ni ställa upp med friskt och fullt lag?

– Det finns några skavanker i truppen. Men förhoppningen är att alla är spelklara på fredag kväll. Vi har säkrat upp eventuell frånvaro med att ta in ersättare.

Hur menar du där?

– Vår nyinskrivne målvakt, Michael Åström (3 SM-guld med Hammarby 2006-08) har bland annat varit med på träningen som en backup. Klubben vill absolut inte lämna något åt slumpen, vilket givetvis är skitbra.

Ni har en annan målvakt med tre SM-guld, Thomas “Foppa” Forsberg, som blev svensk mästare med just Sävehof 2010, 2011 och 2012, som tränare och mentor?

– En fantastisk kille som hjälper mig och Håvard (Åsheim) och föreningens yngre målvakter varje vecka med analyser och utvärderingar; via dator, telefon, och personlig närvaro. “Foppa” studerar, klipper och skickar och är en glödhet resurs.

Du gjorde två kanonmatcher i kvarten mot Lugi på hemmaplan – med pausresultaten 12–7 respektive 11–5 som siffermässigt bevis?

– Tacksamt att stå längts bak med så bra försvarsspel. I synnerhet i den andra matchen. Vi gjorde direkt 4–0 och jag släppte första målet efter tio minuter. Efter en kvart ledde vi med 7–1. Men den stora grejen var att vi bara släppt till fyra skott på mål fram till dess. Ett bra försvar gör den bästa målvakten.

Du imponerar annars med din längd på 198 centimeter?

– Med skornas hjälp kan jag slå huvudet i ribban, ha, ha.

Din bästa säsong hittills?

– Hoppas jag att denna blir. Eller varför inte någon i framtiden? Fast 2013 är svårslagen. Då vann jag först SM-guld med Drott som 19-åring och blev därefter världsmästare med U21-landslaget i Bosnien.

Din pappa, Anders, blev svensk mästare med Drott 1990 och 1991 och har betytt mycket för din karriär?

– Klart att man “gått i arv” som det brukar heta. Pappa har varit min ungdomstränare och givetvis lite av en förbild. Både farfar (Kjell) och mamma (Pernilla) har också spelat handboll.

Du lämnar IFK Skövde efter denna säsongen?

– Jag bestämde mig tidigt för att satsa vidare på utlandsspel. Efter sommaren väntar spel för Nordsjälland i den danska ligan.

Till sist – avslöja din sista ritual för att spela som en vägg även mot Sävehof?

– Ha, ha. Den hemligheten stavas i så fall en snabb och liten kopp kaffe i omklädningsrummet alldeles innan vi springer in i hallen. Vi har en termos som står och väntar på oss inför varje match, några gubbar och jag.

KJELL-OVE “KOA” ANDERSSON 

INBÖRDES MÖTEN I GRUNDSERIEN

20 september: Sävehof–Skövde 24–32
1 november: Skövde–Sävehof 32–28
7 mars: Sävehof–Skövde 32–36

IFK SKÖVDE–IK SÄVEHOF 0–0

26 april: Skövde–Sävehof
29 april: Sävehof–Skövde
6 maj: Skövde–Sävehof
9 maj: Sävehof–Skövde
12-13 maj: Skövde–Sävehof

Foto: Bildbyrån