En lång och fin handbollskarriär är på väg att ta slut. Morgondagens SM-final i Partille Arena kan bli Johanna Ahlms sista hemmamatch i karriären.
– Vi kan inte räkna med att Skuru inte har mer att ge, det ska mycket till om vi ska vinna med 3–0 i matcher, säger 31-åringen.
IK SÄVEHOF–SKURU IK • TORSDAG 16 MAJ 2019 • SÄNDS PÅ TV12 & C MORE
Cirkeln är nära att slutas. Efter att ha börjat i bollskolan i IK Sävehof för 25 år sedan är Johanna Ahlm inne på upploppets sista metrar. Om hon har en, två, tre eller fyra matcher kvar i karriären återstår att se, men faktum är i alla fall att hon och Sävehof har 1–0 i finalserien mot Skuru.
Den första finalen i Eriksdalshallen i Stockholm i måndags slutade nämligen med en 24–22-seger för regerande mästaren Sävehof som plockat fram både rutinen och vinnarskallarna i slutspelet.
Efter att ha förlorat alla fyra matcher i serien mot seriesegraren Skuru och tvåan H65 Höör skickade Sävehof ut de sistnämnda i semifinalen (3–1 i matcher) och vann alltså den första finalen mot Skuru.
Nyckeln till segern i måndags: Inledningen av den andra halvleken när Sävehof gick från 12–12 till 19–12.
– Vårt försvars- och målvaktsspel var helt magiskt då. Vi hade tio minuter där vi gjorde alltid rätt, säger Ahlm.
Blev ni nervösa när Skuru sedan närmade sig?
– Det är nog alltid mer nervöst för de som kolla på än för den som är inne i det. Det blev jämnt, men på något sätt lände vi oss ändå lugna. De fick hål på oss med sitt sju mot sex-spel, visade ändå stått bra i försvar och fått räddningar, så vi hade en trygghet.
Blev ni förvånade att de valde att spela sju mot sex?
– Nej, det kan jag inte säga att vi blev, men de gjorde det bättre än vi hade trott. Ulrika Olsson är oerhört bra på att värdera och spela in samtidigt som hon är ett stort skotthot själv.
Vad blir nyckeln i final nummer två?
– Kan vi hålla Skuru på 22 mål igen så ser det väldigt bra ut. De har ju gjort fler mål än det i alla andra matcher under hela säsongen. Vårt fokus blir på försvarsspelet, det är det viktigaste.
Reflekterar du över att det kan bli sista hemmamatchen i karriären?
– Både och. Jag inser att det kan vara så, men jag kan inte gå runt och fokusera på att det kan vara så. På ett sätt gör det inget om vi skulle få en hemmamatch till. Skuru har varit bra hela säsongen och även om vi vann senast kan vi inte räkna med att de ska gå från att vara guldfavorit till att vi ska vinna med 3–0 i matcher. De har mycket mer att ge.
Vare sig den sista hemmamatchen spelas i morgon eller på onsdag så är karriären över efter finalserien för Johanna Ahlm. En karriär som bland annat innehållit 141 matcher och 460 mål i landslaget, ett EM-brons, en Champions League-titel, fyra SM-guld och två danska ligatitlar. Ahlm är också den åttonde främsta målskytten genom tiderna i damlandslaget.
Inser du att du är bland de stora i svensk handboll?
– Meritmässigt så är det kanske så, men det är ju inte så att jag går runt varje dag och känner det. Jag är en känslomänniska och självförtroendet är viktigt i mitt spel och är jag nog ganska lättpåverkad. Om det inte går på topp så glömmer jag lätt bort vad jag kan, särskilt när säsongen varit så upp och ner som den varit för mig nu, men när jag ränker efter vet jag ju vad jag gjort och vad jag kan.
Var det ett självklart val att avsluta karriären?
– När jag väl bestämde mig så var det bara på grund av kroppen, men nu när jag tänkt mer på det så finns det ändå flera orsaker till det. Det är svårt att få ihop det, särskilt när jag och Ramsus (sambon och tränaren Overby) har samma arbetstider. Det är inte optimalt att ha barn då. Sen började jag känna att jag är färdig. Det är fantastiskt kul att spela SM-final, men det är inte samma grej längre och när man känner så så är man nog färdig. Jag inser att det finns andra saker i livet också.
Får vi se dig i andra roller i handbollen framöver?
– Inte som tränare i alla fall. Det länder jag nog ännu mer efter att ha en sambo som är det. Utifrån ser det mest positivt ut, som ett glidarjobb, men jag ser hur mycket tid och kraft det tar och den passionen har jag inte för handbollen. Men jag hoppas kunna fortsätta att arbeta med att kommentera för Nent Group (tidigare Viasat & MTG), det trivs jag verkligen med. Och det är klart att jag kommer att engagera mig om Teodor väljer att spela handboll.
Vad minns du bäst när du tittar tillbaka på karriären?
– Det är så lät att räkna upp stora finaler, OS och andra stora mästerskap, men för mig så är det nog ändå mindre saker som jag minns mest. Speciella matcher som betytt mycket för mig. Som när vi gick till OS första gången (2008) efter att ha slagit ut Kroatien. Jag var nog ung och naiv och tänkte inte ens att OS var en möjlighet. Jag var med om en jättespeciellt match i Esbjerg när vi gick till final i EHF.cupen efter att ha legat under med två med 40 sekunder kvar. Eller när vi låg under med sju mål i en SM-final och vände och vann. Sådana saker bär jag med mig.
DANIEL VANDOR
SM-FINAL: SKURU IK–IK SÄVEHOF 0–1
13 maj: Skuru–Sävehof 22–24
16 maj, 18.10: Sävehof–Skuru
19 maj, 18.10: Skuru–Sävehof
Ev 22 maj, 18.10: Sävehof–Skuru
Ev 25 maj, 18.10: Skuru–Sävehof
FLEST LANDSLAGSMÅL FÖR SVERIGE
Mia Hermansson, 1 091
Åsa Mogensen (Eriksson), 1087
Bella Gulldén, 786
Linnea Torstenson, 654
Lina Olsson, 531
Matilda Boson, 514
Katarina Chrifi (Arfwidsson), 493
Johanna Ahlm, 460
Nathalie Hagman, 432
Tina Flognman, 386
Foto: Michael Erichsen/Bildbyrån