Bland sommarens återvändare från proffsspel utomlands ligger Patrik Fahlgren, 32, i topp när det gäller målskyttet.

Nu återvänder han också till Partille där han är uppväxt.

– Senast jag spelade där var 2009. Och i den nya arenan har jag över huvud taget aldrig varit, säger Hammarbys spelmotor inför mötet med moderklubben IK Sävehof.

IK Sävehof–Hammarby IF
Onsdag 8 november 19.00
Partille Arena
Sänds även på C More

“Falle” är alltså tillbaka där allting började med mamma Marita (målvakt) som ungdomstränare.

Han debuterade i A-laget som 17-åring.

– Jag minns det som i går. Vi mötte H43 och vann relativt stort. Jag fick hoppa in mot slutet och grämde mig efteråt eftersom jag inte vågade skjuta…

15 år senare är det en avsevärt tuffare och mer erfaren Patrik Fahlgren vi ser; med bland annat 53 landskamper och åtta proffsår i tyska Bundesliga på meritlistan.

Du hann dessutom vinna två SM-guld med Sävehof innan du stack?

– Jag skulle just fylla 19 år när vi 2004 tog klubbens första titel för herrarna på seniornivå. Som vi följde upp året efter med nytt guld. Givetvis minnen för resten av livet. Men jag var också med om att förlora två finaler mot just Hammarby (!) 2006 och 2008.

Du upplevde både den senaste (sista?) finalserien över fem matcher och den första enskilda finalen som i modern tid avgörs i bäst av en enda match. Vad föredrar du?

– Svår avvägning. Matcherna mot RIK 2004 var inga publikhöjdare. Däremot en fantastisk upplevelse att spela inför ett fullsatt Globen mot Skövde 2005. Men kanske är det läge att återgå till det gamla. Det snackas ju i alla fall i sådana termer.

I Sverige gäller poolspel och slutspel. I Bundesliga en rak serie där tabellettan blir mästare?

– Slutspel är kul och kittlande. Det har jag gärna kvar. Men i Tyskland kändes varje match som av slutspelskaraktär. Även de vi spelade tidigt i oktober. Poolspelet känner jag däremot inte alls för. Det är om inte annat sportsligt orättvist både vad gäller antal möten mot topp- respektive bottenlag och om man får en eller två hemma/bortamatcher mot svåraste konkurrenten.

Hammarby har inlett ligaspelet med fem poäng på tio matcher?

– Ett resultat som vi inte är nöjda med. Vi har tyvärr tappat tre poäng mot Skövde, Aranäs och nu senast mot RIK under de absolut sista sekunderna. Inte bara otur givetvis, utan även på grund av oskicklighet. Men vi växer och spelar bättre och bättre.

Även Sävehof, tippat tvåa av ligans tränare, har inlett med färre poäng (11) än väntat och ligger bara åtta?

– Jag tror inte att det finns någon oro varken hos oss eller i Partille. Tabellen är tajt om man undantar Kristianstad och Alingsås.

Hur ser du på ert (väldigt) offensiva försvarsspel?

– Helt nytt för mig, men ganska kul att spela faktiskt. Det blir bra fart och underhållande för publiken. Och jag tar gärna en position som halvback, “tvåa” i vårt 3–2–1-spel.

Med start mot Sävehof väntar fyra bortamatcher på raken närmast för Bajen?

– Har noterat detta. Inte alls optimalt. Eriksdalshallen är visst upptagen av SOC i bordtennis. Men sett över hela säsongen får vi “tillbaka” våra hemmamatcher.

Tillbaka i Partille ställs du mot dina gamla guldpolare från 2004 och 2005 – Per Sandström och Jonas Larholm?

– Vi möttes redan i Stockholm när Sävehof spöade oss med 34–25 i förra månaden. Men visst blir det ett kul återseende. Per och jag spelade dessutom  ihop under tre säsonger i Melsungen. Får se om jag får lura honom på ett straffkast…

Du driver ett företag i försäkringsbranschen tillsammans med dina före detta Flensburg-kamrater Tobias Karlsson och Oscar Carlén?

– Där även Anders Eggert, dansk landsman i Skjern, ingår. Det funkar bra även om vi bor på fyra olika håll. I framtiden vill jag även utveckla andra projekt. Jag letar ständigt.

…med numera en liten son (Sam) på fyra månader i nybildade familjen med Jessica Almenäs?

– Utvecklingen går snabbt. Bara en sådan sak att man som pappa får ett härligt litet leende varje gång han öppnar ögonen.

Apropå utveckling; hur ser du på svensk ligahandboll?

– Det finns en potential, men klart begränsade resurser. I alla fall jämfört med Tyskland där klubbarna i snitt kanske omsätter tio gånger mer än här. Samtidigt känns som att Sverige får ut mer av sina resurser. Men vägen till en proffsliga är lång. Vad är förresten en proffsliga? Ett ganska diffust begrepp – eller räknas bara att spelartruppen är anställd på heltid?

Din egen framtid som landslagsman efter två VM (2009 och 2015) och ett EM (2014)?

– Ingenting jag funderar på. Spelade senaste landskampen i Qatar 2015 och fick sedan knät söndertrasat. Korsband, ledband, menisk. Allt gick åt pipan och jag var borta i tio månader. Nu känns det rätt att förbundskaptenerna satsar på den unga kommande generationen. Jag har inga tankar om en comeback i blågult.

…men däremot att vinna “hemma” i Partille skulle smaka gott?

– Absolut. Bara att få känna atmosfären i den nya, fina arenan blir en upplevelse. Och gärna poäng med hem i bussen mot Stockholm. Ja, tack!

KJELL-OVE ANDERSSON

Skytteligan bland sommarens hemvändare från utlandsspel:

Patrik Fahlgren, Hammarby, 58 mål (6 straffkast)
Andreas Berg, Alingsås, 51
Binai Aziz, Malmö, 28 (1)
Johan Jakobsson, Sävehof, 26
Helge Freiman, Kristianstad, 23
Niclas Barud, Alingsås, 20
Joakim Larsson, Sävehof, 13
Andreas Thynell, Helsingborg, 3

Bilden: Patrik Fahlgren är tillbaka i svensk handboll och gör under onsdagen sin första match i Partille sedan 2009 – nu i Hammarbys tröja. Foto: Bildbyrån.